Får det lov att vara lite urin i din tandkräm? Kanske lite fiskgalla i ölet? Bindväv från en kalv i ansiktet. Eller klassikern, en snigel på ögat?
Varifrån har människan fått sina idéer om märklig användning av olika delar från djuren? När slutade man tycka att det är osmakligt? Det är illa nog att människan dödar miljarder djur varje år för att äta dem, klä oss i deras skinn, ha dem som stoppning i kuddar eller som lyxig soffa. Ändå slutar man inte att förvånas över människans exploatering av djurens kroppar. Märkliga ingredienser från djur kan hittas där man minst anar det.
Någon gång i tiden har någon kommit på idén att ta urinsyra eller saliv från grisar för att använda i tandkräm (allantonin, amylase). Annat man kan hitta i tandkräm är bindemedel från kaskelotvalars inälvor, det vill säga valkräk (ambergris). Adrenalinkörtlar från grisar, bindemedel från äggvita (albumen) eller benmjöl kan också finnas. Att man tyckt att det är en bra idé att blanda allt detta i sin tandkräm är ofattbart. Folk äcklas över att låna någon annans tandborste, men att borsta tänderna med urin och saliv från en gris kan man göra.
För att få hudkrämer att vara fuktighetsbevarande används urin från djur (estrogen och allotonin). Fettsyra från djurs lever (arakidylproprionat) ska lindra eksem och utslag. Galla från oxar används för att ge krämen bättre konsistens. Moderkaka (placenta) sägs ta bort rynkor. Även steroider från djurkörtlar, testosteron från djurtestiklar, minkolja, torskleverolja, hajleverolja eller kollagen från smågrisars eller kalvars bindväv kan används i kräm.
Schampon kan innehålla aminosyrer, casein (syra från komjölk), kolestrol för att ge glans och konsistens, placenta (moderkaka), pärlessens, äggprotein, proteinämnen från horn och hovar, laktos, fettsyror, slakteriavfall (RNA/DNA), syra från sjöstjärnor och sjöborrar för att ge skum, talg.
Ambergris, kräk från kaskelottvalar, används även för dess doft och doftfixerande effekt i parfymer. Bävrars och sibetkatters anala doftkörtlar används som parfym. När fick någon för sig idén att plocka ut något ur djurets rumpa för att använda det som parfym?
I mat har man kommit på idén att ta löss (karmin/cochinelle) och mala ner dessa för att ge röd färg åt godis, korv, ost, marmelad, sylt eller alkohol (E120). Ur andra löss utvinner man ett sekret som används för att ge godis och frukt en blank yta eller för att göra billack (E904). I bröd kan det förekomma enzymer från grisens bukspottkörtel (amylase). Öl görs klarare genom behandlas med fiskbloss (gelatin från fisk). Vin får liknande behandling genom gelatin och äggvita. Vita viner kan dessutom innehålla mjölk eller kasin för att ge bättre färg.
Varför tar man moderkakan från ett djur och använder det i schampot? I produktionsledet handlar det troligen om att experimentera sig fram till produkter som tilltalar människans fåfänga. Konsumenten handlar troligtvis i okunskap. Det är nog ingen som medvetet letar efter hygienartiklar som de VET innehåller animaliska ingredienser. Snarare skulle nog de flesta gärna se att produkten INTE innehöll exempelvis urin eller nermalda löss. Med effektiv marknadsföring och besvärliga innehållsförteckningar lyckas företagen få folk att blunda för grymheterna som ligger bakom framställandet av en produkt.
Att hitta rätt i djungeln av alla animaliska ingredienser och E-ämnen är inte lätt. Visserligen FINNS det kommersiella märkningar för djurvänliga produkter, men de är alldeles för otydliga och osynliga. I den nuvarande trenden med ökande veganism finns det en marknad att ta för sig i även för hygienartiklar. Mer och mer matföretag kan etablera sig på den veganska marknaden, företag inom hygien borde följa med i trenden och tydligt visa att även de är helt fria från animalier i sin innehållsförteckning. Vi MÅSTE inte använda djurs urin eller fettsyror. Det finns helt djurvänliga alternativ som ALLA kan må bra av.
Läs mer:
http://www.greenoption.org/animalier/
http://veganguiden.com/ingredienser-i-skonhetsprodukter-som-aldrig-ar-veganska/
http://veganguiden.com/komplett-lista-over-veganska-tandkramer/