Förespråkarna av päls säger att det är ett bra material för att hålla oss varma och torra. Det är ett naturligt material med lång livslängd som därmed är ett hållbart alternativ, påstår de. Eftersom djuren äter slakteriavfall som vi ändå inte äter och både djurens kroppar och avfall från burarna återvinns så påstås pälsnäringen vara miljövänlig.
Detta stämmer dock inte. Industrin i sig betecknas som miljöfarlig av Jordbruksverket. Djuren som hålls i fångenskap för att bli päls producerar stora mängder avföring, vilken rinner ut i våra vattendrag och förorenar dessa. För att det ska bli något användbart av pälsen måste den bearbetas vilket kräver användning av en mängd kemikalier. Man måste transportera pälsen från uppfödning till tillverkning, ägaren till pälsen måste kemtvätta den. Tillsammans ger detta pälsen en väldigt negativ miljöpåverkan.
När det gäller djur fångade i fällor hävdas det att det är bra då det “ger både mat och inkomst: skyddar egendom, livsmiljö och människans hälsa och stödjer en ansvarsfull naturvård” går det att läsa på sidan Truth about fur om Reasons we trap.
I Sverige är det förbjudet att använda bensaxar för att fånga djur, men det är tillåtet att importera päls från djur som fångats i sådana fällor. Djur som fångats i bensax genomgår stort lidande innan de dödas. Ofta försöker de gnaga av sig sitt ben för att bli fria. De attackeras av rovdjur, lider av blodförlust, chock, uttorkning eller frostskador. Ett djur kan få ligga flera dagar i en bensax innan jägaren kommer för att strypa, stampa eller slå ihjäl det plågade djuret. Man skjuter inte djuret eftersom det skulle förstöra pälsen.
Pälsdjursuppfödarna säger sig ha förbättrat förhållandena för djuren på pälsfarmarna och gjort industrin mer human. Modeskapare påstår att om man handlar med päls från ställen med bra djurhållning sätter man press på de sämre att bättra sig.
Ett problem med det resonemanget är att om fler börjar bära päls, så kommer intresset för päls att öka ytterligare och därmed också intresset för billig päls. Ökar intresset för billig päls så kommer industrin öka i områden där djurrätt inte är lika hårt efterföljt. Exempelvis är det inte straffbart med djurplågeri på djurfarmar i Kina. Miljontals katter och hundar dödas där varje år genom strypning, hängning, klubbning eller utblödning. Många djur blir flådda levande. Hund- och kattpäls ges sen falska varumärkningar och säljs runt om i världen. Kina är världens största pälsexportör.
Man kan heller inte kalla den svenska pälsdjursuppfödningen för human. Uppfödning här innebär att djuren bor i små ståltrådsburar utan möjlighet till naturligt beteende. I sin fångenskap får de beteendestörningar, vilket leder till att de skadar varandra och sig själva. För att döda dem trycker man ner dem i tunnor där de gasas ihjäl. De som inte dör direkt får nacken bruten. Dessa plågsamma förhållanden är inte humana.
Päls borde inte ens vara ett alternativ när vi ska handla kläder. Vi måste inte bära päls för att hålla oss varma och torra. Djuret är den som behöver sin päls bäst. Det finns många bra alternativa vind- och vattenavstötande material som kan vara vadderade med bomull, syntetmaterial eller fleece. Politiskt kan man påverka pälsuppfödarna med svåra regler som gör det olönsamt att bedriva pälsdjursuppfödning. Dock finns risken att man bara flyttar produktionen någon annanstans. Ett enkelt sätt att stoppa pälshandel är att sluta köpa päls. Låt pälsen sitta kvar på minken, hunden eller kaninen. De är både snyggare och gladare i päls än utan.