Varför finns det palmolja i så många livsmedel?
Tidigare var användningen av palmolja inte så utbredd, andra vegetabiliska och animaliska fetter användes istället.
Vanliga flytande oljor användes som bas i margarin och margarinbaserade produkter. Men för att de skulle få önskad konsistens och längre hållbarhet härdades fetterna. Härdning av fett innebär att flytande oljor utan dubbelbindningar får en fastare konsistens vid rumstemperatur. Fullhärdning av fett innebär att alla fettsyror omvandlas till härdade fettsyror, medan delvis härdning innebär att endast en viss andel omvandlas till härdade fettsyror. Det är endast vid delvis härdning som transfetter uppstår. Produkter med fullhärdat fett innehåller inte transfetter. För konsumenten är det omöjligt att veta om produkten innehåller transfetter om den inte är märkt med delvis härdat fett. I slutet på 90-talet visade studier att transfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. När många konsumenter slutade köpa produkter med härdat fett och transfett började livsmedelsindustrin leta efter andra fasta fetter och valet blev den oljegrödan som snabbast kunde fylla behovet. Idag används även omestrade fetter som komplement. Omestring av fetter innebär att ordningen på fettsyrorna i triglycerider ändras och då påverkas även smältpunkten. Idag är delvis härdat fett relativt ovanligt i livsmedel, men det finns ibland i kakor, bakverk och andra färdiga produkter. Härdat fett används inte längre i margarin i Sverige.
Varför är palmolja bra?
Palmolja har de egenskaper som efterfrågas och behövs inom sektorn för livsmedelsproduktion (fast i rumstemperatur) när härdat fett ska bytas ut.
I vissa produkter där palmolja används behövs det inte ett fast fett, det används ofta som frityr/stekolja också, så varför inte byta ut det där?
Där kommer vi fram till den stora fördelen som oljepalmen har, den är så väldigt effektiv att odla.
Varför spelar det ens någon roll hur mycket mark som behövs?
Kort och gott för att vi inte har mer plats. Och med en växande befolkning och ökad levnadsstandard i många länder ökar helt enkelt behovet av vegetabiliska fetter.
Vi har 4,6 miljarder hektar land som används till jordbruk på jorden. Av den marken används 258,9 miljoner hektar till olika oljegrödor.
Då palmolja är en sådan hemsk gröda betyder det säkert att den största delen av den marken används för det, eller hur? Nej, ungefär 5% av den marken används till odling av oljepalmer. 5% av vår odlingsbara mark på jorden ger nästan 40% av all olja som används till livsmedel. För jämförelsens skull så odlas rapsolja på 12,9% av den marken och står för 13,1% av den globala förbrukningen av vegetabiliska oljor.
Så vad är då felet på palmolja egentligen? Allt kan väl inte vara påhitt?
Nej, det är inte påhitt. Det finns absolut problem. Röjning av regnskogar för att göra plats för odlingar ÄR ett allvarligt problem. Men problemet kommer av en snabbt ökad efterfrågan på oljan, som har gjort att mycket ny mark har behövts röjas.
Så då är det alltså bättre att bojkotta palmolja?
Nej, det är det verkligen inte. En bojkott av varor med palmolja leder till att företag helt enkelt byter ut palmoljan mot något annat och alternativ som är bättre saknas helt enkelt.
Det finns egentligen två olika fetter som brukar ersätta palmolja som fast fett. I viss utsträckning används shea smör, men sheaträdet har väldigt låg avkastning och tar väldigt lång tid innan det ger avkastning. Sheaträd odlas därför knappt i plantager utan växer vilt där frukten samlas in. Det är en viktig inkomstkälla för den fattiga lokalbefolkningen i vissa delar av Afrika, men då det är en småskalig produktion finns det ingen kapacitet eller finansiell möjlighet att ersätta palmolja på livsmedelsmarknaden till någon större grad.
Då kvarstår den vanligaste ersättaren, kokosolja. Den som bojkottar palmolja pga odlingen borde även bojkotta kokosolja då den växer på i princip samma mark och den ledande producenten av kokosolja är Indonesien, precis samma land som leder produktionen för palmolja. Skulle all palmolja bytas ut mot kokosolja skulle samma regnskog skövlas, men i större utsträckning, eftersom det krävs ungefär 4 gånger så mycket mark för att odla kokosnötter och utvinna samma mängd kokosolja jämfört med palmolja.
Så vad kan man egentligen göra?
Det du som konsument kan göra är att göra medvetna val, stödja certifierad odling, certifierad olja gör skillnad. I dagsläget är 21% av världens palmolja från certifierade odlare och den tillväxten har gått snabbt, tack vare att konsumenter efterfrågar certifierad olja.
Men RSPO märkningen tillåter fortfarande skövling?
Nja, till viss del. Certifieringen har olika nivåer.
För att ett palmoljeplantage ska vara certifierat så får de inte skövla ny mark för odling, men viss grader av märkningen tillåter att oljan kommer från icke-certifierade plantager om motsvarande mängd träd också återplanteras. Ungefär så här ser de olika nivåerna ut:
Identity Preserved (IP)
Certifierad olja som odlas helt separat och därmed är fullt spårbar till berörd plantage.
Segregerad (SG)
Certifierad olja som hålls separerad från icke-certifierad palmolja. Är spårbar till kvarnen där palmolja från olika certifierade plantager blandas.
Mass Balance (MB)
Certifierad och icke-certifierad palmolja blandas. Oljan är inte spårbar.
Book & Claim (B&C)
Green Palm Certificates är ett sätt att stödja produktionen av certifierad palmolja. Detta genom att en viss summa betalas per ton köpt palmolja till små och stora odlare av certifierad palmolja. Den faktiska palmoljan som företaget köper är icke-certifierad.
Vill du försäkra dig om att inte stödja avskogning bör du välja varor från företag som endast har Segregerad olja.
Hur olika företag tar ansvar för hållbart odlad palmolja går att läsa på WWF:s palm oil buyers scorecard.
Källor:
https://www.researchgate.net/publication/228264756_Palm_Oil_Under_Discussion_The_Pros_and_Cons_of_an_Agricultural_Raw_Material_in_Sustainable_Food_Production
http://data.worldbank.org/indicator/AG.LND.AGRI.ZS
http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC